Klart att jag måste lägga upp det här, in och skänk med er nu! 50 svenska kronor är om en månad ingenting du kommer att sakna, hur fattig du än påstår dig vara.

Jag börjar komma in i det här med att jobba 9:00-21:00, igårkväll var jag så trött så att jag grät i duschen som jag knappt lyckades krypa fram till och sa till pappa att anledningen till att jag inte orkar ringa honom är för att jag är helvetes jävla astrött, ungefär. Snäll jag känner mig, som bara fick en vanlig fråga.
Hur mysigt och kul det än är på jobbet så finns det en sak jag mycket mycket mycket hellre skulle göra, och det är att vräka onyttigheter med min storasyster som ligger på sjukhus.

Nu får jag äntligen sova!
(Nästa vecka flyttar bloggen!)

Alltså nä, titta här. Så klockrent så det finns inte, och 99sek/rullen är inte alls farligt.
Skulle passa perfekt vid min kontorshörna.. dot dot dot...

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAW jag är stolt! Min dominanta herre som ligger på sina systrar, ochochoch han har en liiiten gul fläck på svansen, vill ni veta varför? Jo jag var livrädd att de skulle förväxla Théofil med någon av hans syskon så någon annan fick med honom hem, hans ägare måste tro att jag är dum i huvudet men nu kan jag vara lugn! (:))

599 sek, hisknade när jag såg priset men insåg sen, att man kan hitta påslakan för 199pix på Ikea, av skitmaterial och därmed skitkvalité. Du får ge 400-800pix på hemtex för påslakan i siden/linne och det här påslakanet är faktiskt i linne, och jag blir seriöst hyper när jag ser på det. Då är inte 599 riksdaler så farligt, och bara för det betyder ju inte det att alla påslakan jag köper ska kosta så mycket, jag vill verkligen ha det. Är det någon som snälla kan skriva att det är en självklarhet att jag ska köpa det? att det inte alls är dyrt (för det är väl inte det?) Jag ska vårda det ömt och det ska få tvättas separat varje gång. Lovar.

Update! (1:23)
Påslakanet finns att beställa på H&M HOME, efter lite finurligheter lyckades jag rota fram en rabattkod. Skriv in 8909 så får ni 25% rabatt.

Idag är en dag då jag retar mig på allt; statusuppdateringar på facebook "vill ha iPhone!!!!, är mätt!, vaknade kl. xx", skäller ut en fyraåring för att hon puttar på min lillasyster, stör mig på människor som tror sig veta bäst, på människor som dömmer andra, på människor som inte har något vettigare för sig än att spy galla över andra människors beteénden på tv, på människor som skrattar fult, på människor som inte lärt sig tala i normal samtalston utan hela tiden måste överrösta vad som inte ens existerar, WHAT THE FUCKING FUDGE IS WRONG WITH YOU PEOPLE?

Jag är så fruktansvärt jävla ledsen, jag läser ronnebyshittekatter.blogg.se och önskar livet ur människor.
Det gör så äckligt jävla ont i hjärtat att läsa alla dessa historier katterna varit med om, se in i de sårbara oskyldiga ögonen. Till skillnad från oss människor som faktiskt sätter oss i dåliga sitsar medvetet, så har inte dessa skatter ens haft möjligheten.
Jag är totalförälskad i lilla Tova, som kom in mager till kks, ingen vill kännas vid henne och hon har fått kämpa med maten och är (som tur är) på bättringsvägen. Jag har mailat Emma och hoppas på att få ge Tova ett hem. Jag har även anmält mig som stödfamilj, så förhoppningsvis kommer jag att kunna hjälpa de små liven på traven innan de får nya hem.
Ush människor, fy!

Såhär mager var Tova när hon blev omhändertagen, det är fruktansvärt:



Hon är nu friskförklarad och mitt hjärta slår i 180 bara jag ser henne, hoppashoppashoppas att hon skulle trivas i en lägenhet.





Jag råder er alla att adoptera hittekatter, det här är katter utan någon framtid.
De behöver er och ni som tänker att ni hellre tar en söt kattunge på leveransklara
12 veckor, tänk om och strunta i att skaffa husdjur överhuvudtaget. De små
bollarna växer också upp och är plötsligt inte lika "spännande". Ha husdjur för
att ni är ett med dem, för att ni har trygghet att ge och ta ansvar, för guds skull.
Det är det viktigaste.

Har haft en hel dag utan några 'måsten', jag har inte ens bytt kläder idag. Bara gjort upp planer för lägenheten, läst inredningsbloggar, påbörjat en ny bloggdesign, påtal om blogg funderar jag på att byta domän. Det kommer längre fram när tid finns.
Kan inte räkna antalet gånger jag lyssnat på soad's radio/video idag:


NÄÄÄÄÄÄH satan vad trött jag är. Fy

Det är en sak som grämer mig, den mest hotfulla ångesten som grävt sig djupt in i mig. Jag har så mycket att se fram emot, jag har kanske inte berättat men den 1:a november flyttar jag in i en tvåa på Trossö. Den är min alldeles egen, jag delar den inte men någon. Jag hinner inte, jag ska flytta, måla, hämta katten, göra oss hemmastadda, börja må bättre, få bort all psykisk stress, jobba heltid, fundera över den verkligt rätta utbildningen. När ska den påbörjas, och vart?
Egentligen är det ingenting utav det här som trycker så hårt i mig just nu. Det är en rädsla, när man tar in någon i sitt liv så presenterar man även den för övriga världen. Du borde vara min lilla hemlighet, vem är du? Du dansar som en gud, du snurrade in mig i din famn och den omfamningen går bara att beskriva med bilden av ett leende som samtidigt biter sig i läppen, känslan utstrålar tusentals fjärilar i magen.


Det här finns ju dock redan, för mig.
Stop.

Mamma har varit bortrest i två veckor, när vi är i samma stad kan det gå veckor utan att vi ses men nu när hon befunnit sig tusentals mil ifrån mig vad händer då? jo jag lipar som ett litet barn och drömmer mardrömmar. Efter jobbet ska jag åka dit och mysa, vill ligga i soffan och se på skräptv och ha all tid i världen med henne.

How many times have I betrayed you? There are betrayals in battle that are infinitesimal compared to my betrayals of you.

I pushed off, away, and against. What was not broken, I destroyed. What you did not care to know, I found out.

You let me. Other times you didn’t let me go easily and I would fight. Sometimes I would get so angry I wouldn’t be able to remember what I said. Then I would leave. Sometimes I wouldn’t come back.

One time, I left and got really lost, in more ways than one. I couldn’t get out of bed. I stayed there in the dark for days. Was it the third day that you opened my door and sat down on my bed? I couldn’t get the words out from inside (I’m lost).

I filled the aching void with tears instead. You cried too.

Get up, you said softly, tears running down your cheeks and wetting my hands. This isn’t you. It’s time to get up.

You didn’t open the window, and you closed the door when you left a minute later.

I lay there, in the darkness. All my darkness.

I was lost, too close to that precipice.

I came upstairs a few hours later, still lost. I think you knew that.

That day you came down into my room, I realized that down in my room, the only one who remembered me was you. That was the year I didn’t know my own reflection in a mirror. That was the year only you found what I had lost.

I remember the day the fog lifted. I was back. I was also almost eight thousand miles away, living in an ancient English castle. I had fled there to find myself, and when I did I realized you’d never once lost me. You were just waiting until I found what you’d known all along. Thank you for waiting, for guarding, for keeping.

I quit running to the unknown after that day. The problem with running towards the void is that it’s incredibly likely you’ll get consumed by all of the uncertainty of the unknown.

I realize that now.

It’s your birthday today. I sat down intending to write something that could somehow express just how much I love you. Instead, I ended up overwhelmed by just how much you love me.

This is the first part of what I know.

Love is a species of flame.

And although all the rest of what I do not know cries out to me (and I must go and know it) I need you to understand—you are my North star. My touchstone. The origin from which I run.

Ultimately, I am always journeying back to you.

 

Hahahaha tjaaaaaa!
Det märks att hösten är här, jag försover mig mer än gärna för att det är så varmt i sängen och kallt i resten utan lägenheten. Dessutom var det fullt med tända ljus på jobbet imorse, "för att få in rätta höstkänslan hörrni, mysigt!" ye tjenahallå.
Idag är det fredag och vi firar såklart att jag har en dags ledigt.
Ses vi på Harrys ikväll? Rnb  - highhhh five!